Självkännedom och självinsikt?

Det går lite inflation på orden, eller hur? Många jagar självinsikt. Självkännedom är högt värderat. Men vad är egentligen skillnaden? Och varför är det så viktigt med självinsikt? Blir vi någonsin klara med att lära oss om oss själva, kommer vi någonsin i mål?

”Jag är lite blyg, lite introvert, vill oftast inte säga så mycket inledningsvis i en grupp. Tar ofta en tillbakadragen roll. Det är bara sån jag är” = Självkännedom.

Det är ju toppen, att du har koll på detta och att du kan förmedla det inledningsvis till en ny grupp. Men har du koll på hur det kan påverka dina gruppmedlemmar? Det är när jag förstår att den tysta, blyga, tillbakadragna delen av mig kan skapa fantasier hos övriga. Att det kan ta energi ifrån övriga som funderar på vad jag egentligen tycker och tänker om det som sker i gruppen, om förslag och beslut som tas av gruppens medlemmar. Självinsikt kommer in när jag gör medvetna val kring hur jag tänker förhålla mig i den givna situationen. Jag tester ett nytt beteende när jag i nästa gruppsammankomst väljer att dela mer av vad jag tänker, känner och tycker.

Vid en av mina föreläsningar på universitetet var det en student som sa -Jag är ganska extrovert. Jag tar mycket plats. Pratar gärna mycket. Som nu exempelvis, på din föreläsning så pratar jag ganska mycket. Det finns säkert de som stör sig på mig med det är bara sån jag är! = självkännedom.

Det är bra, att ha en förståelse för hur man kan uppfattas men förstod studenten verkligen hur beteendet påverkade övriga under föreläsningen. Jag tror inte det, inte helt. Den extroverta sidan, när den överdrivs precis som den introverta, kan också skapa onödig friktion. Viktiga tankar och åsikter kan gå förlorade då övriga gruppmedlemmar tappar lust och motivation att delta. När deltagandet innebär en kamp kring sändningsutrymmet får det konsekvenser. Den person som är bäst på kamp vinner och det är inte alltid ”personenbästpåkamp” som har de bästa idéerna.

Jag talar från egen erfarenhet. Jag är den där ”personenbästpåkamp”. Och jag har sällan de bästa idéerna.  Jag har förstått, tack vara självinsikt att konsekvenserna av att alltid ta mycket plats blir för ”dyra” då även jag vill att gruppens arbete ska bli framgångsrikt. Det gör det lättare att lägga band på mig själv, att göra fler medvetna val kring mina inlägg i debatten och hur mycket plats jag tar.

Och det där med att ta mycket plats är högst subjektivt. Det går inte att bara lyssna på övriga gruppmedlemmars upplevelse kring hur mycket eller lite plats du tar. Det kan blir projiceringar och missriktad kritik eller feedback. Så det viktigaste är att DU har gjort ett medvetet val och kan ta konsekvenserna av det.

Tips till alla som tar för mycket plats eller för lite; Fråga er själva
1. Måste detta sägas? Är det relevant för vår uppgift? för det oss närmare vårt mål?
2. Måste detta sägas av mig?
3. Måste det sägas nu?

Extroverta personer har en tendens att svara ja på alla dessa frågor eller kanske inte äns fundera innan ett inlägg i debatten sker och Introverta personer har en tendens att svara nej på dessa frågor i alldeles för stor utsträckning. Den rädsla det skapar, att ta plats, hanteras genom en intellektuellt rationell process där jag alltid räddar mig själv genom att svara nej på ovanstående frågor. Inte heller önskvärt.

Men vad är egentligen skillnaden? Självkännedom är en förståelse för mina beteenden, vad jag föredrar, hur jag är. Självinsikt är en förståelse för hur det kan upplevelas och hur det kan påverka gruppens medlemmar och vår väg till målet.

Och varför är det så viktigt med självinsikt? Det ger oss möjligheten till fler medvetna val i våra relationer. Med självinsikt kan jag välja att lämna en relation eller ändra ett beteenden för att utveckla relationen. Jag får lättar att interagera med andra. Mer kontroll över hur relationen blir. Mer kunskap och förståelse skapar ofta upplevelsen av kontroll vilket i sin tur kan reducerar en viss stress som många upplever i relation till andra människor.

Blir vi någonsin klara med att lära oss om oss själva, kommer vi någonsin i mål?
Vi blir nog aldrig ”klara”. Människan är en komplex varelse där så mycket spelar roll i varje sammankomst. Men kanske är det en mål att vilja förstå sig själv så gott det bara går och så mycket vi bara orkar i alla våra dagar.

Avslutningsvis; Jag fick en chans att prata mer med studenten på min föreläsning. Jag fick använda mina erfarenheter ifrån coachningen och där mina öppna frågor ledde till ökad självinsikt för studenten. Studenten testa ett nytt beteende vid nästa föreläsning och fler tankar och åsikter delades som berikade gruppen i stort.

Lycka till med fler medvetna val i dina relationer. 🙂

Dela gärna dina tankar och reflektioner kring ovanstående inlägg med en kommentar.

Kommentera

13 + 13 =